torsdag 24 januari 2013

Optikfrågor. Vad är vad?

Du behöver- Uppslagsbok eller söka begreppen på nätet.

Rita dina svar om det behövs och försök besvara på frågorna lite mer utförligt!

a) Brännglas

b) Förstoringsglas

c) Glasögon för närsynta

d) Glasögon för översynta

e) Glasögon för ålderssynta

f) Konkav lins

g) Konvex lins

h) Lupp

i) Negativ lins

j) Objektiv

k) Positiv lins

l) Samlingslins

m) Spridningslins

Maila till mig när du är färdig med uppgiften!

onsdag 21 november 2012

Viktig info inför provet!

Facit på instuderingsfrågor finner ni även på SchoolSoft om ni klickar på torsdagens no lektion, där hittar ni en pages-fil. Där finner ni bilder och fakta. Lycka till!!!

No-inför provet


  1. Hur många celler består en människa av?
Svar: En människa består av miljarder celler. I varje cell finns en cellkärna och det är i själva cellkärnan som arvsanlagen finns. Så är det även hos alla djur, svampar och växter.
Men bakterier som saknar cellkärna har sina arvsanlag i en ringformad tråd i cellplasman.

3 och 4.Vad är kromosomer? Vad är gener?
Svar: Arvsanlagen i cellernas kärnor är paketerade i kromosomer. Kromosomer går att se i mikroskop, men bara när just en cell delar sig. Alltså, kromosomerna består av en jättemolekyl kallad för DNA. Dvs. en kromosom består av en DNA tråd (spiral). Ett avsnitt (del) av DNA-tråden kallas för gen eller anlag. Ett gen (anlag) är ett recept för ett speciellt protein.

  1. Berätta om DNA.
Svar: Som jag skrev på fråga 3 och 4. Varje kromosom innehåller en stor molekyl som heter DNA och liknar en spiralvriden stege. Den ärftliga informationen finns inbyggd i molekylen som en kemisk kod (se bilden till vänster).

pastedGraphic.pdf
6 och 7. Beskriv vanlig celldelning och reduktionsdelning.

Vanlig celldelning (mitos)
Vid vanlig celldelning får de två nya cellerna en DNA-kopia var. På så vis uppstår två fullständiga uppsättningar kromosomer som fördelar sig på nya cellkärnorna. Då får de båda nya cellerna en exakt likadan uppsättning kromosomer som den ursprungliga cellen. Det sker när kroppen växer och när döda celler måste ersättas.


Reduktionsdelning (meios)

I varje könscell ska det bara finnas en kromosom ur varje par. Könsceller bildas därför genom en speciell sorts celldelning i två steg, sk reduktionsdelning ( se bild till höger).
pastedGraphic_1.pdf

  1. I ett obefruktat ägg hos en människa finns det 23 kromosomer och det finns lika många i en spermie. Beskriv vad som händer efter befruktningstillfället.
Svar: Ett ägg och en spermie smälter ihop vid befruktningen av ägget. I den befruktade äggscellen kommer 23 kromosomer från mamma och 23 kromosomer från pappan. 
  1. Vilka celler har inte 46 kromosomer? 
Svar: Ett av de vanligaste exemplen på ett genetiskt tillstånd orsakat av en extra kromosom är Downsyndromet. De som har detta syndrom har 47 kromosomer i sina celler istället för 46 därför att de har tre istället för två kopior av kromosom 21.

10-11.Vad menas med att ett barn är homozygot eller heterozygot? . Vad menas med dominant och recessivt anlag?

Svar: Homozygot-Endast hos en homozygot individ leder till ressecivt anlag till synliga egenskaper, eftersom det inte finns något dominant gen som döljer det. Så det är t ex bara homozygoter som kan få blå ögon, då det är ett recessivt anlag.Katter med två likadana anlag (t.ex. bb) sägs vara homozygota i anlagsparet. Ordet homozygot är sammansatt av homo, som betyder lika, och zygot, som betyder befruktad äggcell. Cellen har vid befruktningen fått två likadana anlag, ett från vardera föräldern, katten har dubbel uppsättning av ett anlag. Homozygota katter nedärver enbart detta anlag i och med att de bara kan producera könsceller med den genen på detta locus.
Den andra möjligheten, där anlagen är olika (t.ex. Bb), kallas heterozygot. Här har homo ersatts av hetero som just betyder olika. Vissa av könscellerna som den heterozygota katten producerar kommer att innehålla den ena genen och vissa kommer att innehålla den andra. Förhållandet mellan dem blir hälften av varje. En heterozygot katt kommer således att vara bärare av det recessiva anlaget, dvs den genen vars verkan inte är synlig eller märkbar.

  1. Gör ett korsningsschema på hur ögonfärg ärvs. 
pastedGraphic_2.pdf

  1. Vad är en mutation? Hur kan mutationer ske? 
Svar:En förändring i i arvsanlagen kallas för mutation. I bland beror det på att DNA- molekyler misslyckas med att göra perfekta kopior av sig själva. Det kan också bero på att vissa kromosomer faller bort eller byter plats.
Om det skulle bli en mutation i en könscell så kan förändringen gå i arv efter generation till generation. Om det skulle bli en mutation i kroppens övriga celler så påverkas bara de gemensamma cellerna. Mutation kan leda till sjukdomen cancer, då cellen inte vet längre hur den ska sluta dela sig.
Mutationer kan också vara till nytta eftersom de kan skapa nya arter. Vi människor är ett exempel. Vi har utvecklas från apa till människa. 98,4 % av våra gen.
  1. Vad är Downs syndrom?
Om man har tre kromosomer istället för två i det 21:a kromosomparet har man Downs syndrom. Barn med den sjukdomen har en störning i utvecklingen. De har svårare än andra att lära sig saker och lär sig ofta tala sent. Ett stort antal sjukdomar beror på olika typer av kromosomavvikelser.
  1. Vad är kloning?
Svar:Kloning är att skapa genetiska kopior, dvs flera individer med samma arvsanlag. Hos växter är kloning enkelt och vanligt.
 16.Vad betyder genmodifierat livsmedel?
Ända sedan människan började bedriva jordbruk har hon ändrat generna i olika grödor för att få högre avkastning och bättre mat. Hon har valt plantor med önskvärda egenskaper och korsat dem med varandra.

Men sådan klassisk växtförädling är ett trubbigt verktyg. Man vet aldrig säkert vilka gener man kombinerar med varandra och man kan bara utnyttja de gener som redan från början finns hos växten.

Med genteknik kan man däremot göra exakta förändringar av växters arvsanlag. Forskare och växtförädlingsföretag jorden runt försöker därför skapa olika genmodifierade växter som kan producera näringsrikare eller godare mat, eller ge högre avkastning från åkrarna.

Extra saker att kunna inför provet:

*En del egenskaper ärver man från familj och släkter (t.ex. fräknar). Andra egenskaper kan istället dyka upp hos ett barn trots att de inte syns hos någon av föräldrarna. Brunögda föräldrar kan få blåögda barn.
Hur? Jo, kromosomerna har kombinerats hos barnet vid befruktningen. Alltså vid befruktningen bildar kromosomerna par- en från vardera föräldern.

* Hur kan miljön påverka våra egenskaper? Den som är mycket i solen blir oftast brunare än den som sitter isolerad.
Men alla kan inte bli lika bruna. Det beror på att vi har ärvt olika förmåga att bilda brunt färgämne i huden. Ärftliga sjukdomar beror på att skadade gener har förts vidare från föräldrarna till barnet, t.ex. diabetes. Men vissa sjukdomar orsakas i samspel mellan arv och miljö. T.ex allergi.

*En vit kattunge sitter bredvid sin svarta kattmamma. Din kompis säger att hon kan se om kattungen är en hona eller en hane bara genom att titta på färgen. Hos denna kattras blir kombinationen av arvsanlagen SS alltid svart och kombinationen VV alltid vit. Vid kombinationen SV blir hanar svarta och honor vita.
Beskriv och förklara hur du, med hjälp av informationen ovan, kan ta reda på vilket kön kattungen har bara genom att titta på katternas färg.

Svar: ”Mamman måste ha dubbel uppsättning (SS) för att vara svart. Kattungen har alltså kombinationen SV för att vara vit. Det är bara honkatter som är vita med den kombinationen.”







måndag 10 september 2012

Digitala matteuppgifter

http://books.bonline.se/reader/?type=mattedirekt&book=9&demo=true
http://books.bonline.se/reader/?type=mattedirekt&book=8&demo=true
http://books.bonline.se/reader/?type=mattedirekt&book=7&demo=true

torsdag 6 september 2012

Hållbar utveckling, åk 9

Här kommer målen som vi kommer att jobba med i kemin:

Centralt innehåll

Kemin i vardagen och samhället

Människans användning av energi­ och naturresurser lokalt och globalt samt vad det innebär för en hållbar utveckling.

Kemiska processer vid framställning och återvinning av metaller, papper och plaster. Livscykelanalys av några vanliga produkter.

Olika faktorer som gör att material, till exempel järn och plast, bryts ner och hur nedbrytning kan förhindras.

Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.

Innehållet i mat och drycker och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i människokroppen, till exempel matspjälkning.


Uppgiften går ut på att ni ska göra en Keynote presentation på två saker inom hållbar utveckling. Välj att skriva om miljöavgifter, avfall, återvinning eller framställning av metaller, tungmetaller, papper och plaster.

Ni kan även välja en punkt från målen och göra en Keynote presentation om det. T.ex. skriva om processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten globalt och lokalt.

tisdag 10 april 2012

Viktiga begrepp att kunna till kemi provet!

Vattnets kretslopp, lösningsmedel, avdunsta, pH-värde och dess användning, skillnaderna mellan surt, basiskt och neutralt, kunna beskriva ämnen som är kemiskt frätande och dess användning, hur mäter man surhet, vilka uppgifter har avloppsreningsverk och vattenreningsverk, exempel på svag och stark syra och dess användning. Kunna skillnaden och kemiska beteckningen på svavelsyra och salpetersyra, vad används mjölksyra till, kunna ange faktorer som leder till försurningar samt hjälpmedel mot försurningar.

fredag 9 mars 2012

En cool uppgift om is

Uppgift 1: Ismannen kom med isen, men varifrån fick han is mitt i sommaren före den tid vi fick elektriska frysar?

Uppgift 2: Experiment på tisdag 13/3 få var sin isbit vid ett bestämt klockslag och er uppgift till denna dag är att tänka ut vad är det för utrustning man behöver för att bevara isbiten så länge som möjligt.

Uppgift 3: Samma som föregående men, men tvärtom:
Hur ska man göra för att på kortast tid få isbiten att smälta? Skriv en rapport och redovisa med bilder/foto som ni själva har tagit.

Uppgift 4: Experiment- Vilken termos är bäst?
Ni kommer att få se ett antal termosar och ni ska svara på frågan:
- Vilken termos är bäst?
Detta ska ni diskutera i grupper och tänka på vilka faktorer som ska vägas in?
Det finns mycket att ta hänsyn till- inte bara termosens förmåga att hålla värme/kyla utan även sådant med design och funktion att göra. Kanske även priset?!
I den här uppgiften ska ni känna er som reportrar i REA (=Tv-program "PLUS för ungdomar") eller experter på Konsumentverket (Råd & Rön) och utforma tester. Gör en film av hela det och redovisa för mig.